I morgon är det dags igen!
Och som vi har längtat nu efter de två första fälten. Vi är nu alltså mitt i smeten. Mitt i händelsernas centrum. Vi snackar lika många låtar kvar som vi hört. Vi kan alltså förvänta oss minst lika många fantastiska ballader och helt sjuka covers som vi hittills har hört. Jag skall lite kort gå igenom varje artist var för sig och säga vad jag tror om deras chanser nu på lördag.
Linda Sundblad är kvällens Djurens rätt ambassadör. Hon ska enligt säkra rykten sjunga en rockig låt och det bör passa henne. Hon har tufft motstånd i dag men är låten bra så tror jag hon åtminstone går till andra chansen.
Simon Forsberg heter en kille i en parallellklass till mig. Men det är inte den Simon som ställer upp här. Det här är en ballad som även den kommer hamna långt ner bland placeringarna i det här tuffa startfältet.
Sara Lumholdt är den andra tjejen som inte är Marie Serneholt i A-teens. Hon är A-teens egna Andrew Ridgeley (andra halvan av Wham som folk av förståeliga själ inte kommer ihåg). Det här kommer att passera och placera sig på någon av de sista platserna.
The Playtones ska sätta eld på en flygel har jag hört. Räcker det för att ta dem någonstans? Jag tror att risken finns! Antingen direkt eller andra chansen här.
Shirley’s Angels är egentligen Shirley Clamp med lite änglar. Hon är smart att “byta” namn då de flesta börjar tröttna på henne i dessa sammanhang. Trots Bard och Bobby Ljangriin så lyfter inte änglarna det här. Det här går inte vidare.
Sebastian var en av mina favoriter när han var med i idol. Sedan har fötterna lättat från marken och han flyger någonstans över oss andra. Men om vi försöker bortse från det så tror jag att han kommer att gå direkt till globen. Han sjunger bra, punkt slut!
Sara Varga sjunger en låt som skall beröra och det gör den säkert också. Men jag tror inte att det kommer att räcka i det här startfältet. Gissningsvis hamnar den på den där jobbiga femteplatsen.
Eric Saade är en sån där kille som har perfekt röst och perfekt koreografi. Det blir lite som Dannys nummer, för perfekt helt enkelt. Jag tvivlar inte på att den här kommer att slåss om en av finalbiljetterna direkt. Och vad skall slå förra gångens vattennummer? Givetvis det sprängas glas över hela scenen. Maffigt? Säkert, men som sagt, för perfekt…
Så, det var mina gissningar för morgondagen. Skall bli spännande att se hur rätt jag har. Känns som att det kommer att bli en svår omgång. Mycket jämt, men det beror nödvändigtvis inte på att det är idel bra låtar som spelas upp. Jag tror jag lämnar det för fri tolkning till er som läser.
Kategorier: Schlager
Moonstone – En gammal klassiker?
När jag tänker tillbaka på Amigan och dess spel så är det många oförglömliga klassiker man minns. Spelet Moonstone från Mindscape är ett av de som lyser allra klarast. Därför var det extra kul när jag hittade en gammal recension från Datormagazin och började läsa i den för att se om man kände på sig redan 1992 vilken odödlig klassiker det skulle bli. Döm av min förvåning då jag läste den och slutsatsen var, jag citerar ”Att betyget ändå blivit något sånär beror ENDAST på grafik och ljud – övrigt är det trist.”
Spelet fick 69% av Göran Fröjdh med de positiva sakerna att manualen var tjusig, att spelet laddar snabbt och att man kan spela fyra spelare samtidigt. Ja, som avslutning rekommenderar han ett annat spel som heter Narco Police. Jag är lite nyfiken på hur många i dag som minns Narco Police i jämförelse med Moonstone?
Jag spelade ju Moonstone så sent som i höstas och håller givietvis med Göran om att spelet är sjukt svårt. Men vilka spel var inte svåra på den här tiden? Kanske var Göran i samma situation i livet som jag är nu när jag inte hinner nöta spelen på samma sätt som jag gjorde då? Oavsett vilket så tror jag inte att Göran kunde förutspå att spelet han bara gav 69%, och det på grund av dess grafik och ljud, skulle bli en sådan odödlig klassiker. Kul läsning var det i vilket fall som helst.
Kategorier: Amiga, Retro
Dungeons – 15 timmar in
Efter mycket om och men så fick jag då äntligen Dungeons från Impulse. För att göra en lång historia kort så kommer jag aldrig mer handla från Impulse utan håller mig till Gamersgate och Steam i fortsättningen. Men nu till själva spelet. Dungeons har skapat en hype runt om i världen för att vara en klon på det gamla Bullfrogspelet Dungeon Keeper. Jag skall nu med en gång säga att det här inte är något Dungeon Keeper. Det här är närmare ett Theme Hospital/Park i Dungeon Keepermiljö med inslag av Overlord.
Spelet går ut, precis som i Theme Hospital/Park, att bygga en inbjudande grotta så att man lockar så många människor som möjligt att komma och besöka den. Man sätter ut dyrbara skatter, bygger bibliotek för att locka de så kallade hjältarna från jorden ner i sin grotta. När de väl är där så låter man de gå och njuta av grottan och insamla intryck. Det är här som Overlord sätter in, för precis när de är som nöjdast och skall återgå till jordens skorpa så hugger vi dem i ryggen och sätter dem i ens fängelse. Där sitter de och ruttnar och lämnar av sig ett av spelets resurser som man kan använda för att bygga vidare på sin grotta.
Liksom i Dungeon Keeper så kan man bygga nya rum genom att låta sina goblins gräva ut dem. Däremot finns det inte alls lika många rum som i Dungeon Keeper. Men det är inte riktigt det som spelets mening heller. Man styr liksom i Overlord en gubbe som man på traditionellt rpgsätt sätter ut talents på genom 3 olika träd med skills som förbättrar olika saker som man kan utföra.
Som sagts i rubriken har jag spelat ungefär 15 timmar av Dungeons och känner att jag har ganska bra koll på vad det är som erbjuds. Spelet är som sagt en blandning av en massa olika spel, men det är inte bäst på något av det. Det är ingen byggarglädje såsom i Dungeon Keeper eller Theme Hospital/Park. Det är heller inte den härliga känslan i Overlord som man får av att vara elak. Men det är dock ett ganska småmysigt spel om man inte har för stora förväntningar på det. Jag skulle inte köpa det för fullpris men kan rekommendera det om Ni hittar det för runt 100-lappen. För att sätta ett betyg på det så skulle jag sätta 6 av 10 Ben E Factorer. Jag kan rekommendera att ladda ner demot och köra igenom det för att själv få en uppfattning av det. Demot ger ett par timmars speltid och när du spelat det så vet du vad du har att vänta dig. Det tillkommer lite fler byggnadsverk och svårare fiender under redan genom alla banorna, men till stor del så vet du vad det handlar om efter demot.
Kategorier: PC
Min hyllning till Gone Gaming
Det finns många olika aspekter till att hylla podcasten Gone Gaming. För mig är den det enda vettiga alternativet som inte bara tjatar hål i huvudet på en med konsolspel. Utan tvärtom så är det många av de medverkande som har spelat mängder av datorspel tidigare eller som spelar de aktivt än i dag. Det är för mig väldigt befriande att höra när tex Linda Barna pratar om Counter-Strike i vårt Halo och CoD-dominerande land. Och jag tycker verkligen inte att hon behöver be om ursäkt för att hon spelat/spelar det!
När man lyssnar på Gone Gaming så får man ett helt annat perspektiv på allt som har med spel att göra. Pratas det upp ett multiplattformspel så är det inte “bestämt” att det är konsolversionen som det diskuteras runt. Det finns en medvetenhet hos de medverkande att PC också är en spelplattform. Även om jag personligen tycker att de flesta multiplattformsspelen är bättre till PC så förstår jag att alla andra inte tycker så. Men att just vara medveten och inte ignorera det andra är väldigt viktigt om man vill nå ut till alla lyssnare. För i bland när man lyssnar när podcasts, både svenska och utländska, går igenom releaselistor så nämner de vilka format de kommer ut till och sen kommer de på sig själva och slänger in att det visst kom till PC också. En hel del PC-exklusiva releaser missas även helt och hållet.
Så som avslutning vill jag bara tacka hela gänget för att Ni lyckats få med en sådan perfekt blandning mellan alla som medverkar i Gone Gaming. Ni kompletterar verkligen varandra på ett suveränt sätt. Fortsätt så!
Kategorier: Åsikt
Melodifestivalen har börjat
Melodifestivalen har nu haft två deltävlingar och jag har inte skrivit något alls om det. Så nu tänkte jag ta tillfället i akt att skriva av mig lite om de bidrag som hittills har varit. Varje artist är värd iaf en liten kommentar så jag listar här upp de som varit och min personliga kommentar.
Dilba inledde hela Melodifestivalen med en låt som inte satte något spår överhuvudtaget. Jag kommer inte överhuvudtaget ihåg något av den. Däremot kommer jag ihåg den vita sparkdräkten som hon hade på sig, ingen vacker syn.
Swingfly kom från ingenstans och överraskade mig totalt. Min absoluta favorit än så länge i startfältet. Behöver inte säga så mycket mer, allt var bara rätt.
Jenny Silver sjöng en okey låt men absolut inget mer, bort bort…
Jonas Matsson kommer jag inte ens ihåg. Var det den söte pojken som försökte sjunga eller var det Karlsson på taket?
Le Kid sjöng Toves singel från i somras vilket givetvis inte gick hem.
Rasmus Viberg var kanske den som var Karlsson på taket, spelar egentligen ingen roll. Det gick snabbare att glömma än låten var lång.
Pernilla Andersson sjöng mycket vackert en trevlig låt, men den tog sig aldrig riktigt.
Danny Saucedo sjöng världens tråkigaste och mest upprepande låt. Hela numret var överarrangerat och totalt ointressant. Gör om, gör rätt.
Brolle som tidigare var känd som Brolle Jr har en bra röst men slösade bort den på en totalt ointressant låt. Gick vidare bara på grund av gamla meriter.
Loreen gick runt på scenen som om hon vore Quasimodos lärjunge men låten tyckte jag om och när man slapp se på eländet så tyckte jag faktiskt om den.
Babsan är som sagt Babsan och jag förstår inte riktigt varför han/hon gör detta. Ingenstans kan han/hon tro på allvar att han/hon kommer att vinna.
Elisabeth Andreassen tror för en kort stund att hon är en 16 åring som sjunger världens vackraste ballad som vore tagen ur en film med Leornado DiCaprio. När man vaknar upp så ser man dock att det är en gammal tant som rösten inte håller för som försöker så gott hon kan. Bättre att somna om igen.
Sanna Nielsen står i en bur och snurrar som om hon vore en fyraåring som tycker det är roligt att snurra. Det hon har på sig ser ut som en tvångströja med lite glitter på. Det kanske kunde varit gulligt på fyraåringen i karusellen. Men framför oss står en vuxen kvinna på 26 år och sjunger en bedrövligt dålig låt. Sanslöst att den kom etta i den här deltävlingen.
The Moniker är min gamla Idolfavorit Daniel. Här i en mycket glad låt som jag fortfarande går och nynnar på. Inte bäst på den här deltävlingen men borde helt klart kommit före både Sanna och Brolle.
Anniela var en ny bekantskap för mig. Hon sjöng bra, såg bra ut men hade en grön livväst på sig som förstörde allt. Hade hon lämnat den hemma i livbåten hade hon kunnat klara sig till andra chansen.
Christian Walz sjöng den här deltävlingens bästa låt. Av någon konstig anledning åkte han ut direkt. Men med de övriga rösterna den här dagen så är man inte förvånad. Och helt plötsligt går det upp för en varför folk röstar som de gör, oavsett om det har med musik eller politik att göra. De är lurade, de vet inte bättre. Walz var helt suverän denna dagen.
Så, det var en liten snabbgenomgång på de två första deltävlingarna. Ska senare i veckan köra en liten inför tips på hur det kommer att låta på lördag.
Kategorier: Schlager
Att plugga
När man pluggar så är pluggandet ofta som en bergochdalbana. Vissa kurser är jättegivande och inspirerande, medan andra känns och är totalt onödigt. Om vi återgår till bergochdalbanan så är jag just nu en bra bit under jorden, inte så långt i från jordens kärna om jag skall vara riktigt ärlig. I höstas var jag däremot på toppen av Mount Everest. Ja, så Ni förstår den otroligt branta backen som skedde bara för några veckor sedan. Jag skall vara glad att jag inte ramlade av bergochdalbanan, för det gick ruskigt snabbt.
Tur är väl att vi går åt rätt årstid nu så att det finns saker att se framemot här nere i jordens grottsystem. Jag har nämligen lyckats skymta ljuset i slutet av tunneln och ser att bergochdalbanan börjar stiga upp på Mount Blanc. Dock är det någon månad kvar, men det börjar ljusna.
I övrigt har jag fått lite klagomål på att jag inte uppdaterat bloggen på ett bra tag så jag skall försöka bättra mig på den punkten. Jag har ju tidigare aldrig missat att skriva om Melodifestivalen och vad jag tycker om den, så det måste jag skriva ikapp mig lite på så jag hinner ge Er årets vinnare innan det är färdigt. Ingen idé att rösta i onödan med andra ord.
Kategorier: Schlager, Skola
Släng dig i väggen Kinect!
Var bara tvungen att visa den här “artikeln” från tidningen Joystick nummer 5 från 1984. Ett sätt att spela datorspel utan joystick! Även om jag alltid har varit lite av en Amigafanboy så måste jag ge lite cred till Atari för att de lyckades komma över den här teknologin 26 år före Microsoft!
Jag har lagt in ett par härligt gamla datortidningar på min iPad som jag tänkte plöja igenom vid tillfällen där jag inte har något bättre för mig. Så det kan hända att jag klipper in någon mer gammal godbit som jag hittar.
Kategorier: Tidningar
Att förbeställa produkter
Jag har handlat på nätet nu i säkert 12-13 år och som alla andra som gör det så letar jag ofta efter bästa pris från företag som får höga betyg. En slags gyllene medelväg kan man säga. Jag har dock aldrig förbeställt någon produkt digitalt någonsin. För varför skall man göra det? En digital produkt kan väl aldrig ta slut? Faktum är att den visst kan det då serienumren oftast är begränsade. Men faktum är att om man förbeställer digitalt så kan man oftast få något extra och det är ju det som lockar. Jag förbeställde därför spelet Dungeons på Impulse Driven. Det är ett amerikanskt företag så releasedatumen man får där är de amerikanska. Så även med Dungeons där releasedatumet var den 10 februari(4 feb i Europa). Men jag förbeställde ändå därifrån för de var ungefär en hundralapp billigare än både Steam och Gamersgate.
I går så såg jag mot min stora förfasan att de hade skjutit upp releasedatumet till den 15 februari. Det står att man inte kan få tillbaka pengarna på samma sida, och det kunde jag köpa om det var så att det andra som stod på raden efter när jag beställde stämde, nämligen att releasen skulle vara den 10 februari. Att de ändrar datumen bara sådär utan att skriva varför eller meddela oss som förbokat är riktigt dålig stil. Och om inte det som står när man beställer gäller så borde inte heller “no refunds” gälla heller. Jag har mailat dem och krävt pengarna tillbaka. Jag tror dock att chansen är väldigt liten för det finns säkert någon liten klausul som jag inte hittat där det står något fint. Det är ju ändå ett företag från stämningarnas förlovade land vi snackar om här. Jag återkommer i ärendet om jag hör något mer.
Men ytterligare en sak som jag hade förbeställt som skulle komma i dag är Roxettes nya album. Det här beställde jag i från Ginza eftersom de hade gratis frakt. I dag fick jag ett mail från Ginza där det stod att skivan var leveransklar nu. Seriöst, är det release i dag så skall skivan vara leveransklar så att den skickades i går och var framme i dag. Jag har verkligen inget gott alls att säga om Ginza. När jag förbeställde senast därifrån så var det Mass Effect 2. Det kom 10 arbetsdagar efter releasen. Helt oacceptabelt.
Så vad har jag egentligen lärt mig av det här? Jo, dels kommer jag aldrig mer att förbeställa något från en digital distributör. Jag köper det på releasedagen istället när det verkligen är releasat och inga ändringar i datum kan göras. Jag har även lärt mig att aldrig mer beställa något ifrån Ginza. Ja, det var ett ganska stort klagoinlägg, men när 2 bra saker som jag sett framemot länge nu skiter sig på samma dag så blir det så. Tur är väl att den tredje bra saken, att min dotter fyller 5 månader i dag fortfarande finns kvar. Tack och grattis min lilla älskling!
Kategorier: Åsikt
Frustrerande svårt spel
Jag vill först och främst bara klargöra att jag verkligen älskade Alpha Protocol. Det var ett riktigt bra spel som blandade lite Thiefkänsla med tidig Splinter Cell. Men till skillnad från dessa spel så är Alpha Protocol något så sjukt svårt. Eller så är det bara jag som är så sjukt dålig. Ett alternativ kvarstår dock, och det är att jag spelar det på fel sätt. Men det är just bossarna, om man kan kalla dem så, som är sjukt svåra och jag dör 50-60 gånger innan jag klarar dem.
Nu har jag dock fått nog. Alpha Protocol slutar här för mig, jag kommer inte längre. Jag har inte längre den tiden som jag en gång heller hade att sitta och nöta ett spel. Jag har ju lovat mig själv att jag skall ta ett spel i taget så i vanliga fall hade jag bara gått vidare till ett annat och sen tillbaka till detta igen. Men nu har jag precis avinstallerat det från hårddisken för att på så vis få ett värdigt avslut. Det är synd på ett sådant bra spel att det skall sluta så här. Men jag och min familj mår inte bra av att jag sitter och är förbannad över något som skall vara roligt. Nä, det här tar jag lärdom av och kommer aldrig mer spela spel som jag fastnar i och blir förbannad över. Det finns så många fler spel på min hårddisk som är ospelade för det. Tack för den här tiden Alpha Protocol. Jag hoppas på en uppföljare dock, och då gärna med svårighetsgraden “Can I play daddy?” som val. Tack!
Kategorier: PC
Bionic Commando Rearmed 2 pc?
dvincent som är moderator på bioniccommando.com skriver så här om varför det inte kommer en PC-version av Bionic Commando Rearmed 2 till PC.
At this point, we don’t know. Sorry I don’t have more concrete info for you.
Incidentally, Capcom seems to be scaling back on all PC ports, not just Bionic Commando ones…
Det här är enligt mig sanslöst korkat av Capcom. Även om så 80% av deras spel piratkopieras så kommer de ändå sälja mer än annars genom att distribuera det även till PC. Och vad jag har förstått så skiljer inte PC’n så mycket från Xboxen när det kommer till konvertering och liknande. Jag älskade verkligen Rearmed 1 och hade sett fram emot det här spelet som ett härligt layback-spel att ha när man inte orkar sätta sig in i något större och mer avancerat spel.
Så för min del blir det nog att vänta och vänta tills Capcom kommer på bättre tankar. Med tanke på att Rearmed 1 ändå släpptes på PC så känns det lite konstigt. Det handlar ändå om pengar att tjäna. Jaja, jag ska inte sitta här och sura, jag har ju gott om spel att spela som det är!
Kategorier: PC
« Föregående sida — Nästa sida »
