Benefactor
Ett spel det pratas alldeles för lite om är Digital Illusions Benefactor. Ett spel som hypades upp i flertalet nummer av Datormagazin under tidigt 90-tal. Ja, det var ju naturligt att Sveriges största spelstudio skulle ha en egen spalt i just Sveriges största och bästa spelblaska, Datormagazin. Förutom de naturliga skriverierna om Pinball Dreams och Pinball Fantasies så var det ett annat spel som fångade mitt intresse när jag satt där i mitt pojkrum som en finnig 14-åring med min Amiga 500 Plus, utrustad med ett extraminne på 1 MB som jag hade köpt på datorbutiken Datic.
Varför jag hade ett extraminne i maskinen spelade egentligen ingen roll för spelet vi pratar om här. Det var bara för att kunna spela The Settlers med större banor än vad jag kunde med bara 1 MB. Nu hade jag ju totalt 2 MB!
Benefactor var spelet som beskrevs i Datormagazin som ett Lemmings med smarta lämlar. Men även med stygga lämlar som skulle göra allt för att göra ditt liv lite, lite surare och svartare. Så det var en blandning av Lemmings och Lode Runner, om jag själv skulle få beskriva det. Att det sedan innehöll högkvalitativ musik av Olof Gustafsson gjorde verkligen inte spelet sämre. Tvärtom fick det mig att spela det om och om igen. För det var något man var tvungen att göra, eftersom man dog om och om igen. From Software har absolut inget att komma med här.
Spelet startar ganska enkelt, med lite småfinurliga pussel som får en att tro att man är smart för att man löser dem. Men ju mer tiden går och ju längre man kommer in i spelet, desto svårare och rent utsagt förjävligare blir pusslen. Ibland är det rena rama Rick Dangerous-svårighetsgraden på nivåerna, där man utsätts för allt från spjut som skjuts in i kroppen från ingenstans till plattformar som helt plötsligt försvinner så att man ramlar ner i lavan under en. Ett totalt oförlåtande, härligt 90-talsplattformsspel.
Men eftersom spelet har så många fler nivåer av djup än vad Mega Man 2 har, så stannar det inte vid svåra plattformshopp med en Tac-2-kontroll byggd av traktorhjulsventiler. Spelet kräver även att du ska rädda alla dessa små ”Merry Men” som ibland är smarta, och ibland rentutav totalt dumma i huvudet och bara vill göra livet surt för dig. Vi snackar olikfärgade Merry Men där bara de röda kan passera genom din dörr till himlen. Om det då kommer en grå, blå eller gul figur så måste du slänga en färgburk med rätt färg över huvudet på den gubbe som är på väg mot din port.
Det blir totalt kaos på de svårare nivåerna. Du kommer att dö. Du kommer att misslyckas. Du kommer att klia dig i huvudet över hur du ska lösa just den här nivån. På senare år har jag spelat spelet på The A500 Mini som har save states. Detta underlättar otroligt mycket och får mig att fundera över hur jag någonsin kunde klara detta spel när jag var 14 år, helt utan save states.
Men det hela kokar väl ned till det faktum att på den här tiden hade jag bara det här spelet, och sen tog det sex månader tills jag hade råd att köpa nästa. Så det var bara att nöta och nöta. Att Benefactor inte har kommit ut till något annat än Amiga är för mig ett mysterium. Det är Digital Illusions absolut bästa spel. Det är ett av Psygnosis absolut bästa spel. Huvudkaraktären Ben E. Factor har ett rörelsemönster som är mjukt som silke, eller 240 fps som vi är vana vid i dag. Han är typ 20 pixlar hög, men så uttrycksfull att man smälter.
Min enda invändning mot det här perfekta spelet är den datadisk som utlovades efter att spelet hade släppts. Den kom aldrig. Så menyvalet för att spela de extra nivåerna leder ingenstans. Såvida man inte letar lite på Aminet och hittar en ADF-diskett med sju nya nivåer som något Benefactor-fan har knåpat ihop på sin fritid. Då kan man njuta av fler nivåer. Och inte nog med det, denna fantastiska Robert Szacki har även släppt en – visserligen primitiv – men ändå fungerande karteditor till Benefactor, så att vem som helst med förkärlek till detta fantastiskt vackra Amigaspel kan skapa egna nivåer. Detta är kärlek. Och detta är Digital Illusions bästa spel utan någon direkt konkurrens.
Kategorier: Amiga, Retro
